Livet runt trettio en ensamstående kvinnas vardag

Dags att öppna klagomuren hihi men har fått veta att många tycker jag är lite väl personlig och att jag lämnar ut folk men jag öppnar mitt hjärta och det jag skriver är inte för att vara elak på något vis eller så utan jag skriver i terapi syfte ungefär som att skriva dagbok , man skriver av sig lättar sitt hjärta man kan beskriva de som att bikta sig.

Blev utsatt för ett tråkigt påhopp i dag och fick senare höra att de va ja som hade hoppat på denna person men så va inte sanningen utan jag ansåg att de fanns inge mer att prata om thats it...

Tråkigt när människor inte vill titta på sina fel o brister utan bara fokuserar på andra hela tiden o me de säger ja inte att ja är felfri långt därifrån men att dra upp gammla saker som ligger i mitt förflutna som ja lämnat bakom mig är fegt och tecken på svaghet. Jag är i dag en annan människa och påminns varje dag om vilken förändring jag gjort me mitt liv och inte minst när jag ser på min dotter så ser ja vilket bra jobb jag gör me henne fast ja uppfostrar henne själv och det är inte alltid lätt ska gudarna veta :)

Nää lillan vän sluta fokusera på alla andra och tänk efter hur du beteer dig mot andra, inte första gången jag blir sårad, men ja vet vad som ligger till grunden och i grund o botten är det mitt eget fel för att jag aldrig lärt mig säga NEJ!! och ställer inte upp som ex städerska, personlig assistent , slaskhink osv som man kan stryka medhårs ena stunden för att i nästa bli sparkad på fotknölarna.

Jag säger igen jag blir 30 nu i år och jag lever mitt liv efter mina värderingar och vad jag anser är bäst för min familj och alla andra sköter sitt. Har lovat mig själv att aldrog säga ja till nå jag inte vill bara för att göra andra människor glada för vad får man för det ?? just de ingenting utan bara skit kastat på en så hur man än gör så är det fel...

Ja livet är en gåta men jag har i alla fall kommit fram till hur jag vill leva mitt liv.